MANDÍRU s. art. v. subsemnatul.
Sursa: Sinonime
(2002)
|
Adăugată de
siveco
| Semnalează o greșeală
| Permalink
mandiru' pron. pers., persoana I sg. (țig.) v. mandea
Sursa: Argou
(2007)
|
Adăugată de
LauraGellner
| Semnalează o greșeală
| Permalink